Vill du ha ett snabbt svar - sök i databasen
Hur kan man tala om skillnader i vattenstånd mellan olika orter?
Fråga:
Hur kan man tala om skillnader i vattenstånd mellan olika orter? Man har väl ingen fast referenspunkt som går att använda över hela jorden?
Den i vanliga fall eminenta tidningen Forskning och Framsteg skrev "vattenståndet i Bottenviken är 35-40 cm högre än i Skagerrak på grund av skillnaden i salthalten"
Jag kan förstå att om man gjorde tankeexperimentet att flytta vattnet från Skagerrak till Bottenviken, så skulle den annorlunda densiteten ge ett annorlunda vattenstånd (även om 35-40cm låter mycket), men ovanstående mening måste väl vara fel?
/Mats L, 2013-09-15
Hur kan man tala om skillnader i vattenstånd mellan olika orter? Man har väl ingen fast referenspunkt som går att använda över hela jorden?
Den i vanliga fall eminenta tidningen Forskning och Framsteg skrev "vattenståndet i Bottenviken är 35-40 cm högre än i Skagerrak på grund av skillnaden i salthalten"
Jag kan förstå att om man gjorde tankeexperimentet att flytta vattnet från Skagerrak till Bottenviken, så skulle den annorlunda densiteten ge ett annorlunda vattenstånd (även om 35-40cm låter mycket), men ovanstående mening måste väl vara fel?
/Mats L, 2013-09-15
Svar:
De individuella mätplatserna ger naturligtvis lokala värden, men de kan kopplas ihop med t.ex. GPS-mätningar, se länk 1 och
Vattenstånd
.
Globalt kan man mäta läget av vattenytan med en precision av ett par centimeter med satelliter utrustade med infraröd-radar, seSatellite_altimetrySatellites .
Vattennivån beror av många parametrar, framför allt av lufttryck, temperatur, vindar och landhöjningen.
Vad gäller skillnaden på grund av skillnaden i salthalt kan vi göra en överslagsberäkning där vi betraktar Östersjön och Kattegatt som ett U-rör. Låt h vara vattenpelarens höjd. För jämvikt (samma tryck vid botten) gäller:
rÖ g hÖ =
rK g hK
vilket ger
Dh = hK(1-rK/rÖ)
Vi gissar att salthalterna i Kattegatt och Östersjön är 3% resp 1%. Länk 2 innehåller en kalkylator för saltvattens densitet. Vi får vid 10oC 1.023 repektive 1.008. Vi får om vi dessutom antar att djupet är 20 m:
Dh = 20(1-1.023/1.008) = -0.3 m
vilket är nära det angivna värdet 35-40 cm i artikeln "Så skall vi möta hotet från havet" i Forskning och Framsteg nr 8 2013.
/Peter E 2013-09-16
De individuella mätplatserna ger naturligtvis lokala värden, men de kan kopplas ihop med t.ex. GPS-mätningar, se länk 1 och
Vattenstånd
.Globalt kan man mäta läget av vattenytan med en precision av ett par centimeter med satelliter utrustade med infraröd-radar, se
Vattennivån beror av många parametrar, framför allt av lufttryck, temperatur, vindar och landhöjningen.
Vad gäller skillnaden på grund av skillnaden i salthalt kan vi göra en överslagsberäkning där vi betraktar Östersjön och Kattegatt som ett U-rör. Låt h vara vattenpelarens höjd. För jämvikt (samma tryck vid botten) gäller:
rÖ g hÖ =
rK g hK
vilket ger
Dh = hK(1-rK/rÖ)
Vi gissar att salthalterna i Kattegatt och Östersjön är 3% resp 1%. Länk 2 innehåller en kalkylator för saltvattens densitet. Vi får vid 10oC 1.023 repektive 1.008. Vi får om vi dessutom antar att djupet är 20 m:
Dh = 20(1-1.023/1.008) = -0.3 m
vilket är nära det angivna värdet 35-40 cm i artikeln "Så skall vi möta hotet från havet" i Forskning och Framsteg nr 8 2013.
/Peter E 2013-09-16
Länkar till externa sidor kan inte garanteras bibehålla informationen som fanns vid tillfället när frågan besvarades.
Denna sida från NRCF är licensierad under Creative Commons: Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar