Svar:
Ja, vattnet kan frysa. Det finns två effekter som kan kyla vattnet så det fryser: utstrålning och förångning.

Om det är molnfritt är det nästan ingen instrålning av värmestrålning (infrarött/mikrovågor) från himlen. Utstrålningen är emellertid vad som motsvarar 1^oC. Det betyder att vi har mer utstrålning än instrålning: temperaturen hos vattnet sjunker. Se vidare fråga [7130].

Om omgivande luftfuktigheten inte är för hög kommer en del av vattnet att förångas. Detta kräver en energi på 2260 kJ/kg ([14203]). Energi tas alltså från vattnet för att sänka temperaturen (2.1 kJ/kg.K) och bilda is (333 kJ/kg). Denna effekt används i snökanoner, se fråga [15592].
/Peter E 2014-08-11

Svar:
Hej Petri!

Jag antar du refererar till din fråga [20879]. Du har helt rätt i att det är konfunderande.

Det grundläggande problemet är att man har olika definitioner av färg. Antingen är färg definierad som färgen vid maximum hos en temperaturstrålare med en viss temperatur, se Temperaturspektrum-generator.

Färg kan även skapas genom att blanda grundfärgerna rött/grönt/blått, se Color Addition Simulator. Gult kan till exempel skapas genom att minska intensiteten på blått om man utgår från vitt.

Ögats förmåga att särskilja färger beror ju på känslighetskurvorna hos tre olika sorters tappar känsliga för rött/grönt/blått.

I fråga [1553] och [12409] diskuteras solens färg ganska ingående.

Vad gäller stjärnornas färger varierar färgen med temperaturen. I HR-diagrammet (färg-magnituddiagrammet, se
HR-diagram) nedan visas ett urval stjärnor med sin från temperaturen definierade färg.

Vi ser att solen hamnar i det gula området. Så solen klassificeras som en gul dvärgstjärna. Men jag hävdar ändå med en dåres envishet att solen utan atmosfärens inverkan av ögat uppfattas som vit.

Färg är en utmärkt artikel om färg med bland annat följande definition:

Ordet färg syftar på en rad olika företeelser. I vardagslivet kan det oftast användas utan krav på definition eller specificering, men för mera specifika ändamål finns flera olika, och delvis motsägande, betydelser av ordet. Färg kan syfta på det vi ser som färg, men det kan också ges en fysisk definition som utgår från våglängder hos elektromagnetisk strålning. Färg kan också definieras med utgångspunkt från processer i vårt visuella system eller genom att specificera vilka pigment eller andra metoder som har använts för att skapa färgintrycket.

Se även länk 1 och fråga [20354].

Se https://phet.colorado.edu/en/ för fler simuleringar av, bland annat, fysikaliska effekter.

Tillägg november 2020

Hur kan det komma sig att just solen blir vit, medan vi uppfattar att andra stjärnor har olika färger? Det vi uppfattar som färg är ju kombinationen av våglängdsfördelningen hos det infallande ljuset och känsligheten hos ögats tre receptorer. Känsligheten har utvecklats genom evolutionen. Fördelningen som gör solen vit är helt enkelt det optimala för människan - vi har ju utvecklats med solen som huvudsaklig ljuskälla.

/Peter E 2020-01-31

Svar:

Strålning fungerar som ett sätt att överföra energi utan att något materialmedium behövs. Den kan färdas även i vakuum, som i rymden. Det finns flera olika sorters strålning.

Elektromagnetisk strålning, ljus, värme, radiovågor, röntgen och gammastrålning, fungerar så här. När laddade partiklar till exempel elektroner accelereras genom att vibrera snabbt skapar de ett varierande elektriskt och magnetiskt fält. Dessa fält förstärker varandra och breder ut sig som en våg med ljusets hastighet. Tänk på en glödande glödtråd i en lampa. Elektronerna vibrerar snabbt och skickar ut både synligt ljus och infraröd värmestrålning. Varmare kroppar accelererar partiklarna mer och sänder kortare våglängder enligt Stefan–Boltzmanns lag och Plancks strålningslag. Elektromagnetisk strålning kan också uppstå vid resonanta övergångar när elektroner hoppar mellan olika energinivåer i atomer eller molekyler till exempel i lysrör eller lasrar.

Partikelstrålning, alfa, beta och neutroner, fungerar annorlunda. Den kommer från radioaktivt sönderfall i atomkärnor där instabila partiklar kastas ut med hög hastighet men aldrig exakt ljusets hastighet. Detta kan jonisera atomer längs vägen och skada vävnad.

Ett bra exempel är solen som skickar ut både elektromagnetisk strålning, ljus och värme, och partikelstrålning i form av solvind.

/Lars 2026-03-25