Just nu har frågelådan sommaruppehåll och svarar inte på nya frågor. Du kan ändå söka bland alla gamla svar. Vi önskar dig en fin sommar och hälsar dig välkommen tillbaka i augusti!
Vill du ha ett snabbt svar - sök i databasen
303 frågor / svar hittades
Fråga:
Varför ser vi alldrid baksidan av månen?
/ermin b, strömsnässkolan, strömsnäsbruk 2000-04-12
Varför ser vi alldrid baksidan av månen?
/ermin b, strömsnässkolan, strömsnäsbruk 2000-04-12
Svar:
När månen går ett varv runt jorden, vrider den sig samtidigt ett varv.
Därför visar den alltid samma sida mot jorden. Läget tycks vara stabilt.
Det beror antagligen på en ojämn massfördelning inne i månen.
/KS 2000-04-12
När månen går ett varv runt jorden, vrider den sig samtidigt ett varv.
Därför visar den alltid samma sida mot jorden. Läget tycks vara stabilt.
Det beror antagligen på en ojämn massfördelning inne i månen.
/KS 2000-04-12
Hur bestäms jordens ålder från förekomsten av uranisotoperna med masstalen 235 och 238?
Fråga:
Jag har en fråga som handlar om Radioaktivitet.
I naturligt uran finns 0,72% av isotopen 235U och 99,28% 238U.
Halveringstiden för 235U är 0,71 miljarder år och för 238U 4,5 miljarder år.
Båda sönderfallen slutar med stabila blyisotoper.
a) Om du antar att det vid uppkomsten av solsystemet fanns lika mycket av
båda isotoperna, vilken ålder kan man då uppskatta att vårt solsystem har?
Vilka faktorer kan ge fel i uppskattningen.
b) En uranmalm innehåller 1 ton uran. Hur mycket radium förväntar du dig
att finna i denna malm?Halveringstiden för 226Ra är mycket kortare
än för 238U, så du kan räkna med att det bildas lika mycket 226Ra
per tidsenhet som det sönderfaller per tidsenhet.
/Ola K, Sundsvall 2000-04-13
Jag har en fråga som handlar om Radioaktivitet.
I naturligt uran finns 0,72% av isotopen 235U och 99,28% 238U.
Halveringstiden för 235U är 0,71 miljarder år och för 238U 4,5 miljarder år.
Båda sönderfallen slutar med stabila blyisotoper.
a) Om du antar att det vid uppkomsten av solsystemet fanns lika mycket av
båda isotoperna, vilken ålder kan man då uppskatta att vårt solsystem har?
Vilka faktorer kan ge fel i uppskattningen.
b) En uranmalm innehåller 1 ton uran. Hur mycket radium förväntar du dig
att finna i denna malm?Halveringstiden för 226Ra är mycket kortare
än för 238U, så du kan räkna med att det bildas lika mycket 226Ra
per tidsenhet som det sönderfaller per tidsenhet.
/Ola K, Sundsvall 2000-04-13
Svar:
a) Låt p235 och p238 vara halterna för 235U och 238U idag, och
T235 och T238 respektive isotopers halveringstider.
Antal kärnor vid tiden t ges av sönderfallslagen
N = N0 e-lt
där l är sönderfallskonstanten som beräknas från halveringstiden:
l238 = ln(2)/T238 = LN(2)/4.5 = 0.154 Gy-1
l235 = ln(2)/T235 = ln(2)/0.71 = 0.976 Gy-1
Om antalet kärnor från början är lika blir förhållandet f tid tiden t
f = exp(-l235)/exp(-l238)
Om vi logaritmerar detta får vi
ln(f) = -(l235-l238)t
dvs
t = ln(p235/p238)/(-(l235 - l238)) =
ln(0.72/99.28)/(-(0.976 - 0.154)) = 6.0 Gy
Resultatet blir alltså c:a 6 miljarder år (Gy), medan jordens ålder är 4.5 Gy. Men detta är inte en datering av
solsystemets (och därmed jordens) ålder, utan en beräkning av när den tunga materien
i solsystemet producerades. Det skedde genom snabb neutroninfångnig
vid supernovaexplosioner. Haken är givetvis även om de båda isotoperna
verkligen producerades i lika mängd. Det är inget orimligt antagande,
men de akuella kärnorna ligger så långt från stabilitetslinjen, att
vi inte kan producera dem i våra laboratorier, så vi kan inte pröva
saken experimentellt.
Se fråga [18831] för en bättre metod att bestämma jordens ålder genom radioaktiv datering.
b) Vid jämvikt blir halterna proportionella mot halveringstiden
(1600 år för 226Ra). Radiumhalten blir då:
1600/4500000000 = 0.0000003
eller 0.3 g Ra per ton U.
/KS/Peter E 2000-04-13
a) Låt p235 och p238 vara halterna för 235U och 238U idag, och
T235 och T238 respektive isotopers halveringstider.
Antal kärnor vid tiden t ges av sönderfallslagen
N = N0 e-lt
där l är sönderfallskonstanten som beräknas från halveringstiden:
l238 = ln(2)/T238 = LN(2)/4.5 = 0.154 Gy-1
l235 = ln(2)/T235 = ln(2)/0.71 = 0.976 Gy-1
Om antalet kärnor från början är lika blir förhållandet f tid tiden t
f = exp(-l235)/exp(-l238)
Om vi logaritmerar detta får vi
ln(f) = -(l235-l238)t
dvs
t = ln(p235/p238)/(-(l235 - l238)) =
ln(0.72/99.28)/(-(0.976 - 0.154)) = 6.0 Gy
Resultatet blir alltså c:a 6 miljarder år (Gy), medan jordens ålder är 4.5 Gy. Men detta är inte en datering av
solsystemets (och därmed jordens) ålder, utan en beräkning av när den tunga materien
i solsystemet producerades. Det skedde genom snabb neutroninfångnig
vid supernovaexplosioner. Haken är givetvis även om de båda isotoperna
verkligen producerades i lika mängd. Det är inget orimligt antagande,
men de akuella kärnorna ligger så långt från stabilitetslinjen, att
vi inte kan producera dem i våra laboratorier, så vi kan inte pröva
saken experimentellt.
Se fråga [18831] för en bättre metod att bestämma jordens ålder genom radioaktiv datering.
b) Vid jämvikt blir halterna proportionella mot halveringstiden
(1600 år för 226Ra). Radiumhalten blir då:
1600/4500000000 = 0.0000003
eller 0.3 g Ra per ton U.
/KS/Peter E 2000-04-13
Fråga:
Varför brukar venus kallas kärlekens gudinna?
När upptäcktes venus och av vem?
/Karin B, stockholm 2000-04-13
Varför brukar venus kallas kärlekens gudinna?
När upptäcktes venus och av vem?
/Karin B, stockholm 2000-04-13
Svar:
Det var i Romarriket som Venus hyllades som kärlekens gudinna.
Ingen upptäckte Venus. Planeten har setts av människor så länge
människor funnits till.
/KS 2000-04-13
Det var i Romarriket som Venus hyllades som kärlekens gudinna.
Ingen upptäckte Venus. Planeten har setts av människor så länge
människor funnits till.
/KS 2000-04-13
Fråga:
hej!
en atom har 3 protoner. Vilket är grundämnet,hur många elektroner har det
ochhur många neutroner har det?
en atom har 5 elektroner. vilket är grundämnet,hur många protoner
har detoch hur många neutroner har det?
en atom har 4 neutroner. Vilket är grundämnet,hur många protoner
har det ochhur många elektroner har det?
/daniel w, herrskog, docksta 2000-04-18
hej!
en atom har 3 protoner. Vilket är grundämnet,hur många elektroner har det
ochhur många neutroner har det?
en atom har 5 elektroner. vilket är grundämnet,hur många protoner
har detoch hur många neutroner har det?
en atom har 4 neutroner. Vilket är grundämnet,hur många protoner
har det ochhur många elektroner har det?
/daniel w, herrskog, docksta 2000-04-18
Svar:
Antalet protoner (som är lika med antalet elektroner) kallas atomnumret.
Det anger grundämnet. De 5 första är: Väte, helium, litium, beryllium
och bor. Hur många neutroner där finns, kan du slå på i Nationalencyklopedin
.
Litium har till exempel två stabila isotoper med 3 respektive 4 neutroner.
Du kan också ta reda på det genom det periodiska systemet i nedastående
fråga.
/KS 2000-04-20
Antalet protoner (som är lika med antalet elektroner) kallas atomnumret.
Det anger grundämnet. De 5 första är: Väte, helium, litium, beryllium
och bor. Hur många neutroner där finns, kan du slå på i Nationalencyklopedin
.Litium har till exempel två stabila isotoper med 3 respektive 4 neutroner.
Du kan också ta reda på det genom det periodiska systemet i nedastående
fråga.
/KS 2000-04-20
Fråga:
Det här med tunneleffekten: tillåter den överskridningingar av c i
små system (kan det förklaras med nuvarande teorier) eller hur kan
man förklara påstådda sådana här försök t ex Nimtz? Har liknande
försök kunnat upprepats?
Det här med tunneleffekten: tillåter den överskridningingar av c i
små system (kan det förklaras med nuvarande teorier) eller hur kan
man förklara påstådda sådana här försök t ex Nimtz? Har liknande
försök kunnat upprepats?
Säger relativitetsteorin och kvantmekaniken emot varandra eller kan de
två förenas?
Är det ok att använda det som står på denna sida i ett specialarbete?
/David I, Soltorgskolan, Borlänge 2000-04-22
Svar:
Nimtz's försök har vi diskuterat tidigare.
De båda teorierna är faktiskt motsägelsefulla. Enligt den allmänna
relativitetsteorin är en partikels världslinje entydigt definierad,
men enligt kvantmekaniken kan en partikels läge och rörelsemängd
aldrig vara samtidigt exakt kända. Intensivt arbete pågår för
att hitta en enhetlig teori (supersträngteori).
Visst kan du använda information härifrån i specialarbete.
/KS 2000-04-26
Nimtz's försök har vi diskuterat tidigare.
De båda teorierna är faktiskt motsägelsefulla. Enligt den allmänna
relativitetsteorin är en partikels världslinje entydigt definierad,
men enligt kvantmekaniken kan en partikels läge och rörelsemängd
aldrig vara samtidigt exakt kända. Intensivt arbete pågår för
att hitta en enhetlig teori (supersträngteori).
Visst kan du använda information härifrån i specialarbete.
/KS 2000-04-26
Fråga:
Vem har kommit på det periodiska systemet?
Har du någon bra kemi-länk?
/Håkan J, Falkenbergs gymn., Falkenberg. 2000-04-25
Vem har kommit på det periodiska systemet?
Har du någon bra kemi-länk?
/Håkan J, Falkenbergs gymn., Falkenberg. 2000-04-25
Svar:
Det var ryssen Mendeleev som år 1869 beskrev det periodiska systemet.
I svaret nedan finns en relevant länk.
/KS 2000-04-26
Det var ryssen Mendeleev som år 1869 beskrev det periodiska systemet.
I svaret nedan finns en relevant länk.
/KS 2000-04-26
Fråga:
Vi har nyligen läst kvantmekanik på våran kemikurs,
jag blev otroligt fascinerad av dess effekter, men det var en sak som slog mig.
Enligt einstein's fotoelektriska effekt så krävs det en viss mängd energi för att
elektronen ska kunna excitera till ett högre energitillstånd, har den inte energin
som krävs så kommer den inte att kunna ytföra excitationen. Men enligt kvantmekaniken så
kan elektronen låna energi och utföra excitationen. När elektronen
sedan emitterar tillbaks till grundtillståndet så kommer den skicka iväg en foton. Det intressant
här är att fotonen som skickas iväg kommer att ha högre energi än den inkommande energipaketet, eftersom
den &34;faller&34; tillbaka hela sträckan.
Enligt termodynamiken så kan energin inte skapas eller förstöras???
Tack på förhand....
/Jimmy K, Umeå universitet, 2000-04-27
Vi har nyligen läst kvantmekanik på våran kemikurs,
jag blev otroligt fascinerad av dess effekter, men det var en sak som slog mig.
Enligt einstein's fotoelektriska effekt så krävs det en viss mängd energi för att
elektronen ska kunna excitera till ett högre energitillstånd, har den inte energin
som krävs så kommer den inte att kunna ytföra excitationen. Men enligt kvantmekaniken så
kan elektronen låna energi och utföra excitationen. När elektronen
sedan emitterar tillbaks till grundtillståndet så kommer den skicka iväg en foton. Det intressant
här är att fotonen som skickas iväg kommer att ha högre energi än den inkommande energipaketet, eftersom
den &34;faller&34; tillbaka hela sträckan.
Enligt termodynamiken så kan energin inte skapas eller förstöras???
Tack på förhand....
/Jimmy K, Umeå universitet, 2000-04-27
Svar:
Den process du föreslår funkar inte därför att sluttillståndet
måste bevara energin. Att låna upp energi är bara tillåtet under en
kort tid.
/KS 2000-04-27
Den process du föreslår funkar inte därför att sluttillståndet
måste bevara energin. Att låna upp energi är bara tillåtet under en
kort tid.
/KS 2000-04-27
Fråga:
Jag har läst att protonen egentligen inte är stabil.
Uppenbarligen skulle den sönderfalla efter mycket mycket lång tid.
Vad bygger detta "antagande" på? Vad har man använt för teorier?
Vilka konsekvenser kommer denna teori ha om den nu stämmer?
Tacksam för svar?
/Adde Z, KTH, Stockholm 2000-04-30
Jag har läst att protonen egentligen inte är stabil.
Uppenbarligen skulle den sönderfalla efter mycket mycket lång tid.
Vad bygger detta "antagande" på? Vad har man använt för teorier?
Vilka konsekvenser kommer denna teori ha om den nu stämmer?
Tacksam för svar?
/Adde Z, KTH, Stockholm 2000-04-30
Fråga:
Vad finns mellan vatten molekylerna i vatten?
/Ewa L, Umeå 2000-05-17
Vad finns mellan vatten molekylerna i vatten?
/Ewa L, Umeå 2000-05-17
Svar:
Egentligen ingenting. Det är faktiskt så, att vattenmolekylerna hakar i
varandra ganska ordentligt. Slå på vatten i Nationalencyklopedin!
Den artikeln är mycket intressant.
/KS 2000-06-07
Egentligen ingenting. Det är faktiskt så, att vattenmolekylerna hakar i
varandra ganska ordentligt. Slå på vatten i Nationalencyklopedin
!Den artikeln är mycket intressant.
/KS 2000-06-07
Fråga:
Varför är det så svårt att hitta GUT ?
stämmer gravitationsteorierna inte in
med det andra eller har man helt enkelt
bara inte hittat något samband ?
Vilka teorier är det man vill sammanföra egentligen ?
/Martin S, ingen, Malmö 2000-10-06
Varför är det så svårt att hitta GUT ?
stämmer gravitationsteorierna inte in
med det andra eller har man helt enkelt
bara inte hittat något samband ?
Vilka teorier är det man vill sammanföra egentligen ?
/Martin S, ingen, Malmö 2000-10-06
Svar:
Problemet är att den allmänna relativitetsteorin och kvantmekaniken är
motsägelsefulla. En teori som innefattar båda brukar betecknas med GUT
(Grand Unified Theory). Man tror att det bör vara någon form av
strängteori i 10 dimensioner. Man är ännu inte framme vid målet.
/KS 2000-10-06
Problemet är att den allmänna relativitetsteorin och kvantmekaniken är
motsägelsefulla. En teori som innefattar båda brukar betecknas med GUT
(Grand Unified Theory). Man tror att det bör vara någon form av
strängteori i 10 dimensioner. Man är ännu inte framme vid målet.
/KS 2000-10-06
Länkar till externa sidor kan inte garanteras bibehålla informationen som fanns vid tillfället när frågan besvarades.
Denna sida från NRCF är licensierad under Creative Commons: Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar