Svar:
För att uppleva det som frågan handlar om kan man göra ett försök.

Försök Ta lite sprit eller annan lättflyktig vätska och fukta huden med den. Vad känner du när vätskan avdunstar?

Låt oss börja med att beskriva vad som händer när vätskan avdunstar. De molekyler som har hög fart kan lämna vätskan om de rör sig i rätt riktning. Därför minskar medelenergin, precis som du säger, i vätskan som är kvar. Detta medför att vätskan avkyls.

Fundera Varför svettas man när det är varmt?

Nu till frågan om "energins utjämnande". Man kan formulera detta som att värme strömmar från varmt (hög temperatur) till kallt (låg temperatur). Men naturen strävar också efter utjämning av andra storheter, som till exempel densitet. I vattnet finns det många molekyler medan det i luften utanför finns få. För att få en jämvikt mellan vätskan och gasen utanför så finns det en "drivkraft" för molekylerna att lämna vätskan. Detta sker tills ångtrycket vid den aktuella temperaturen har uppnåtts. Då råder jämvikt mellan de molekyler som finns i vätskan och de som finns i gasform. Lika många övergår från vätska till gas som går den motsatta vägen.

/GO 1998-11-28

Svar:
Vid låga hastigheter avkyls handen därför att luften närmast handen hjälper till att transportera bort värmen. Normalt finns ett skyddande luftskikt som isolerar väl.

Är hastigheten mycket hög så blir det en form av friktionsvärme som gör att handen blir varmare istället.

Något enkelt samband som talar om var gränsen mellan dessa effekter går finns inte.

/GO 1998-03-17

Svar:
Du kan säkert klara Dig på halvljuset.

Frågan om elektronen och temperatur är intressant. Det går inte att tala om temperaturen för en enskild partikel utan endast för en gas (eller annan kropp) som består av ett mycket stort antal partiklar.

/GO 1998-03-15

Svar:
1. Vatten kan inte försvinna utan går i ett evigt kretslopp från havets vatten
till luftfuktighet som blir moln och sedan bildar regn. Regnvattnet rinner
sedan ner till havet igen.

2. Inne i molnen bildas det små iskristaller. Dessa växer och när de blir tillräckligt
stora börjar de falla. Är det varmt så smälter de på vägen ner. Är det kallt så
faller de som snö till marken.

Läs P-G Andbert och G Mattsons bok: Väder och vind. I denna bok beskrivs
regn och snöbildning utförligare.
/GO 2003-03-25

Svar:
Kaffet svalnar genom värmeledning till omgivningen. Det innebär att "avsvalningstakten" är större ju varmare kaffet är - värmetransporten är proportionell mot temperaturskillnaden mellan kaffet och omgivningen.

Om du först häller i mjölken så leds inte så mycket värme bort som om kaffet "varit för sig själv". Häll alltså i mjölken så
fort som möjligt. Viktigare är att hindra värmet från att lämna koppen. Detta kan man göra dels genom att sätta koppen på ett isolerande underlag och dels genom att sätta lock på koppen. Fatet gör nog mer nytta ovanpå än under koppen!

Experiment: Varför inte undersöka detta experimentellt med två kaffekoppar!

Tillägg 9/1/08:

Detta är en klassisk fråga som diskuterats mycket. Frågan under länk 1 får samma svar men frågaren påstår sig ha mätt temoperaturer och kommit fram till motsatt resultat. Om detta kan man säga två saker:

1 Det är inte helt lätt att skapa identiska förhållanden och att mäta temperaturerna tillräckligt exakt.

2 Resonemanget bygger helt på att värmeförlusten sker genom ledning så att kyleffekten är proportionell mot temperaturskillnaden kaffe-omgivning. Vid rimliga temperaturer bör förlusterna genom strålning vara försumbara. (En ideal termos skulle t.ex. bara ha strålningsförluster och vi vet att kaffet håller sig mycket länge varmt i en termos. Se vidare fråga [14327].)

Diagrammet nedan från illustrerar resonemanget mycket väl. Observera dels att "temperaturhoppet" när man häller i mjölken är samma för de båda fallen. Resultatet bygger då på att den blå avsvalningskurvan är mindre brant än den röda eftersom kaffet är kallare.

/GO/lpe 1998-03-20

Svar:
Först får ni ta reda på var det går åt mest energi. Det är nästan alltid uppvärmning som tar mycket energi. Gå alltså igenom energiförbrukningen på skolan.

När ni kartlagt "energislukarna" så kan ni börja tänka efter hur man skulle kunna göra det bättre. Man kan tänka på två sätt: Antingen minskar vi behovet av energi, till exempel med bättre isolering, eller hittar vi ett billigare sätt att få energin, exempelvis med hjälp av solfångare.

Lycka till med ert arbete!

/GO 1998-11-28

Svar:
Eftersom det är lika mängder vatten blir sluttemperaturen medelvärdet av de båda temperaturerna.

/GO 1998-03-17

Svar:
Det kan vara två effekter. dels kan ljuset absorberas och sedan sändas ut med en annan våglängd.
Dels så kan det ske en selektiv reflektion dvs vissa färger reflekteras bättre än andra. Det är denna effekt som gör att olika ytor har olika färger.

Kravet som ställs är att energin ska absorberas i maten och ge värme. Röntgenstrålning är inte
bra för att den omvandlas inte direkt till värme utan energi förloras till omgivningen
i form av strålning. Mikrovågor är väldigt bra att värma mat som innehåller vatten.

Experiment Sätt in ett glas med vatten och ett glas med matolja i
mikrovågsugnen en minut. Vilket blir varmast?

/GO 1998-03-27

Svar:
Vakuum har ingen temperatur.

Vi har inte observerat detta och har svårt att tänka oss en mekanism
som skulle ge is i flaskan. Du får återkomma och berätta i detalj
vad "vissa omständigheter" är.
/GO 1998-03-26

Svar:
Nej.

Vid absoluta nollpunkten då temperaturen är - 273 grader Celsius har all värmerörelse avstannat. Inne i alla kroppar ligger atomerna stilla. När vi värmer så får atomerna allt större rörelseenergi och de rör sig allt fortare. Vi kan i princip ge atomerna hur stor rörelseenergi som helst. Därför finns det inte någon högsta temperatur.

/GO 1998-03-23