Just nu har frågelådan sommaruppehåll och svarar inte på nya frågor. Du kan ändå söka bland alla gamla svar. Vi önskar dig en fin sommar och hälsar dig välkommen tillbaka i augusti!
Vill du ha ett snabbt svar - sök i databasen
Hur bildas en stjärna, vad består den av och vad händer när den dör?
Fråga:
Hur bildas en stjärna, vad består den av och vad händer när den dör?
/Victoria G, Slottis, Malmö 1999-10-25
Hur bildas en stjärna, vad består den av och vad händer när den dör?
/Victoria G, Slottis, Malmö 1999-10-25
Svar:
Solen är en ganska vanlig sorts stjärna. Den bildades för 4500 miljoner år sedan av ett gasmoln som drog ihop sig. Ställen där stjärnor bildas
idag, kan man se som små knutor på bilden nedan (från Hubble Space Telescope). Solen består av 75% väte, 24% helium och bara 1%
tyngre ämnen. Solen är helt gasformig och till större delen joniserad
(fria elektroner och joner). Temperaturen på ytan är 6000 grader och
20 miljoner grader i centrum. Där sker energiproduktionen genom att 4 vätekärnor slås ihop och bildar helium. När vätet i centrum tagit
slut, sker förändringar. Centrum dras ihop och de yttre lagren expanderar.
Energiproduktionen fortsätter i ett skal, och ökar. Solen har blivit en
röd jättestjärna. Det sker om ungefär 4000 miljoner år. Då är det
definitivt slut med livet på jorden.
Så småningom kastas de yttre delarna av och vi har fått en
planetarisk nebulosa som belyses av en het vit dvärgstjärna.
Så småningom svalnar den vita dvärgstjärnan, och till slut är den alldeles
svart. Hur en stjärna utvecklas beror på hur tung den är. En mycket tung stjärna kan sluta som en supernova. Dubblelstjärnor utvecklas annorlunda. Detta är en hel vetenskap!
Solen är en ganska vanlig sorts stjärna. Den bildades för 4500 miljoner år sedan av ett gasmoln som drog ihop sig. Ställen där stjärnor bildas
idag, kan man se som små knutor på bilden nedan (från Hubble Space Telescope). Solen består av 75% väte, 24% helium och bara 1%
tyngre ämnen. Solen är helt gasformig och till större delen joniserad
(fria elektroner och joner). Temperaturen på ytan är 6000 grader och
20 miljoner grader i centrum. Där sker energiproduktionen genom att 4 vätekärnor slås ihop och bildar helium. När vätet i centrum tagit
slut, sker förändringar. Centrum dras ihop och de yttre lagren expanderar.
Energiproduktionen fortsätter i ett skal, och ökar. Solen har blivit en
röd jättestjärna. Det sker om ungefär 4000 miljoner år. Då är det
definitivt slut med livet på jorden.
Så småningom kastas de yttre delarna av och vi har fått en
planetarisk nebulosa som belyses av en het vit dvärgstjärna.
Så småningom svalnar den vita dvärgstjärnan, och till slut är den alldeles
svart. Hur en stjärna utvecklas beror på hur tung den är. En mycket tung stjärna kan sluta som en supernova. Dubblelstjärnor utvecklas annorlunda. Detta är en hel vetenskap!
Ord i kursiv stil kan du söka på i denna databas för mer information.
För relativt elementära framställningar se Allmän relativitetsteori och kosmologi
(på svenska) och Lives and Deaths of Stars (på engelska).
Länkar till externa sidor kan inte garanteras bibehålla informationen som fanns vid tillfället när frågan besvarades.
Denna sida från NRCF är licensierad under Creative Commons: Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar