Vill du ha ett snabbt svar - sök i databasen:
5 frågor / svar hittades
Gymnasium: Blandat - SI-enheter [1609]
Fråga:
När Newton, Coloumb och Tesla och dem där arbetade med sina formler, vad kallade de enheten för? Vi skriver ju Newton och Joule o.s.v. men det kan ju inte de ha gjort. Man kan väl inte direkt uppkalla nåt efter sig själv. Det hände väl senare. Jag undrar alltså vad de kallade enheterna när de jobbade med dem.
/Johan T, Bromma Gy, Stockholm 1998-10-20
När Newton, Coloumb och Tesla och dem där arbetade med sina formler, vad kallade de enheten för? Vi skriver ju Newton och Joule o.s.v. men det kan ju inte de ha gjort. Man kan väl inte direkt uppkalla nåt efter sig själv. Det hände väl senare. Jag undrar alltså vad de kallade enheterna när de jobbade med dem.
/Johan T, Bromma Gy, Stockholm 1998-10-20
Svar:
Isaac Newton (1642-1727) tycks inte känt något behov av en enhet för kraft. I sitt berömda verk Principia förekommer ordet kraft, men
ingen enhet. Skulle man ha pressat honom, hade han kanske
klämt till med något i stil med:
Isaac Newton (1642-1727) tycks inte känt något behov av en enhet för kraft. I sitt berömda verk Principia förekommer ordet kraft, men
ingen enhet. Skulle man ha pressat honom, hade han kanske
klämt till med något i stil med:
londonfotgran/(sekund)2
Dessa 3 enheter förekommer i Principia. En londonfot var inte
lika lång som en pariserfot. Gran är inte gram, utan i stället
ungefär 0.06 gram.
Charles Coulomb (1736-1806) använde nog inte heller någon enhet för
elektrisk laddning. Hans standard var troligen en speciell
leidenflaska (=kondensator), uppladdad på ett standardiserat
sätt.
Nikola Tesla (1856-1943) använde enheten gauss för magnetisk flödestäthet. 10000 gauss = 1 T.
Vårt nuvarande måttsystem, SI-systemet, har sju grundenheter.
Vilka? En av dem, den för massa, är en metallklump i
Paris. De övriga baseras på atomära storheter och naturkonstanter.
Mer om SI-enheter finns här: SI
(svenska), 
och SI base units/SI derived units.
Läs: Sten von Friesen: Om mått och män (Bra Bok, 1987)
/KS 1998-10-21
Gymnasium: Blandat - SI-enheter [1654]
Fråga:
Ord som jag har problem med, jag skulle vilja veta vad de betyder eller vad det är, tex:
Storhet=Något som kan mätas.
Mätetal= det tal man får när man mäter.
de jag skulle vija ha hjälp med är:
Enhet=
SI-enheter (7st)=
Värdesiffror=
Prefix=
Densitet=
Hastighet=
Medelhastighet=
Momentanhastighet=
Jag skulle vilja ha en bra förklaring på de här orden.
Tack på förhand...
/Anton A, Baldersskolan, Skellefteå 1998-10-29
Ord som jag har problem med, jag skulle vilja veta vad de betyder eller vad det är, tex:
Storhet=Något som kan mätas.
Mätetal= det tal man får när man mäter.
de jag skulle vija ha hjälp med är:
Enhet=
SI-enheter (7st)=
Värdesiffror=
Prefix=
Densitet=
Hastighet=
Medelhastighet=
Momentanhastighet=
Jag skulle vilja ha en bra förklaring på de här orden.
Tack på förhand...
/Anton A, Baldersskolan, Skellefteå 1998-10-29
Svar:
Enhet kan också kallas sort. Exempel följer.
De 7 grundenheterna i SI-systemet: meter (längd), kilogram (massa),
sekund (tid), ampere (elektrisk ström), kelvin (temperatur),
candela (ljusstyrka), mol (substansmängd). Detta är grundenheterna.
Sedan finns härledda enheter med egna namn, som för kraft och energi.
Värdesiffror är nog ett ganska onödigt ord, värde räcker i de flesta fall.
Exempel på prefix är kilo och milli i kilometer och millimeter.
Densitet betyder det samma som det svenska ordet täthet. Den kan anges i enheter som kg/m3 eller g/cm3.
Hastighet är det samma som momentanhastighet, och ska vi vara noggranna, är det tidsderivatan av de tre rumskoordinaterna. Det är vad man kallar en "vektor", som brukar anges med en pil. Ofta bryr man sig inte om riktningen. Då talar man om hastighetens absolutbelopp, som kan anges med ett mätetal
Medelhastigheten är tidsmedelvärdet av hastigheten. Går du halva tiden med 4 km/tim och andra halvan med 6 km/tim, blir
din medelhastighet 5 km/tim. Momentanhastigheten är den som uppmäts i ett visst ögonblick.
Se vidare Definitions of the SI base units och SI base units/SI derived units.
Tänk efter: Enheten för hastighet ingår ju inte i SI-systemets grundenheter. Ge några exempel på enheter för hastighet! Med prefix!
Enhet kan också kallas sort. Exempel följer.
De 7 grundenheterna i SI-systemet: meter (längd), kilogram (massa),
sekund (tid), ampere (elektrisk ström), kelvin (temperatur),
candela (ljusstyrka), mol (substansmängd). Detta är grundenheterna.
Sedan finns härledda enheter med egna namn, som för kraft och energi.
Värdesiffror är nog ett ganska onödigt ord, värde räcker i de flesta fall.
Exempel på prefix är kilo och milli i kilometer och millimeter.
Densitet betyder det samma som det svenska ordet täthet. Den kan anges i enheter som kg/m3 eller g/cm3.
Hastighet är det samma som momentanhastighet, och ska vi vara noggranna, är det tidsderivatan av de tre rumskoordinaterna. Det är vad man kallar en "vektor", som brukar anges med en pil. Ofta bryr man sig inte om riktningen. Då talar man om hastighetens absolutbelopp, som kan anges med ett mätetal
Medelhastigheten är tidsmedelvärdet av hastigheten. Går du halva tiden med 4 km/tim och andra halvan med 6 km/tim, blir
din medelhastighet 5 km/tim. Momentanhastigheten är den som uppmäts i ett visst ögonblick.
Se vidare Definitions of the SI base units
och SI base units/SI derived units.Tänk efter: Enheten för hastighet ingår ju inte i SI-systemets grundenheter. Ge några exempel på enheter för hastighet! Med prefix!
Läs: Sten von Friesen: Om mått och män, sid 196.
/KS/lpe 2002-03-01
Jag undrar varför kg är en SI-enhet för vikt. Borde det inte vara gram?
Grundskola_7-9: Blandat - SI-enheter [17684]
Fråga:
Jag undrar varför kg är en SI-enhet för vikt. Borde det inte vara gram (g)?
En grundenhet är för mig (enkelt förklarat) enheten som inte använder sig av något prefix. T.ex. meter (m), liter (l), Volt (V) etc. Finns det andra enheter som frångår detta mönster?
Vad var det som bestämdes först i viktsammanhang? Var det kg eller gram? Vilket bygger på den andra?
/Petri M, Mariefreds skola, Mariefred 2011-02-11
Jag undrar varför kg är en SI-enhet för vikt. Borde det inte vara gram (g)?
En grundenhet är för mig (enkelt förklarat) enheten som inte använder sig av något prefix. T.ex. meter (m), liter (l), Volt (V) etc. Finns det andra enheter som frångår detta mönster?
Vad var det som bestämdes först i viktsammanhang? Var det kg eller gram? Vilket bygger på den andra?
/Petri M, Mariefreds skola, Mariefred 2011-02-11
Svar:
Hej Petri! Bra fråga. Det är helt korrekt att enheten kg är lite udda. Under franska revolutionen (då man inte bara högg huvudet av folk utan även reformerade mätenheter) definierade man gram som vikten av en cm3 vatten vid temperaturen för smältande is.
Senare ansåg man att gram var en för liten enhet, så man definierade kg i stället, men man behöll kopplingen till gram i namnet:
Ett kilogram är definierat som den massa som ingår i standardvikten ("den internationella kilogramprototypen") som finns i ett valv i Paris. Standardvikten (av en platina-iridium legering, se nedanstående figur) ersatte år 1889 den gamla definitionen som visat sig vara för inexakt. Den gamla angav 1 kg som massan hos en liter vatten vid temperaturen 4 grader celsius. Se även fråga [13930].
Eftersom kg är enheten som definierats så är de lite speciella regler med prefix. För större massor anväder man ton (på engelska metric ton ellerTonne ), kiloton, Megaton (Mt) etc för att undvika dubbla prefix. För mindre massor använder man g, mg, etc. Det finns faktiskt en SI-enhet som fortfarande baseras på gram: substansmängden mol , som är det antal gram av ett ämne som molekylvikten anger (molekylvikten har dimensionen g/mol).
Se vidareKilogram och SI-enheter .
Hej Petri! Bra fråga. Det är helt korrekt att enheten kg är lite udda. Under franska revolutionen (då man inte bara högg huvudet av folk utan även reformerade mätenheter) definierade man gram som vikten av en cm3 vatten vid temperaturen för smältande is.
Senare ansåg man att gram var en för liten enhet, så man definierade kg i stället, men man behöll kopplingen till gram i namnet:
Ett kilogram är definierat som den massa som ingår i standardvikten ("den internationella kilogramprototypen") som finns i ett valv i Paris. Standardvikten (av en platina-iridium legering, se nedanstående figur) ersatte år 1889 den gamla definitionen som visat sig vara för inexakt. Den gamla angav 1 kg som massan hos en liter vatten vid temperaturen 4 grader celsius. Se även fråga [13930].
Eftersom kg är enheten som definierats så är de lite speciella regler med prefix. För större massor anväder man ton (på engelska metric ton eller
Se vidare
Är candela en grundenhet i SI?
: Ljud-Ljus-VÃ¥gor - SI-enheter [21194]
Fråga:
Jag har länge förbryllats av enheten för ljusstyrka, candela.
En Cd definieras som ljusstyrkan hos en ljuskälla som avger ljus med frekvensen 5,40 × 10^14 Hz och strålningsstyrkan 1/683 watt per steradian.
1. Candela räknas som en grundenhet i SI-systemet. Grundenhet betyder att enheten inte kan definieras utifrån andra enheter. Ljusstyrkan hos en ljuskälla är uppenbarligen energi/tid och kan alltså räknas om till watt. Detta ingår t.o.m i definitionen av Cd. Hur kan det då vara en grundenhet?
2. Den nämnda frekvensen är grönt ljus – hur definieras ljusstyrkan hos en blå eller röd monokromatisk ljuskälla eller en naturlig ljuskälla med ett komplicerat spektrum? Man kan rimligen bara jämföra med ljus med samma spektrum, och då blir definitionen oanvändbar.
Enheten candela verkar för mig mycket klantig samt överflödig.
Jag förstår att 1 Cd ungefär motsvarar ljusstyrkan hos ett vanligt stearinljus, och det kan vara praktiskt att jämföra med den, och det är också den historiska bakgrunden. Men sådana synpunkter kan väl inte påverka uppbyggnaden av SI-systemet?
/Dag E, Lund 2020-02-22
Jag har länge förbryllats av enheten för ljusstyrka, candela.
En Cd definieras som ljusstyrkan hos en ljuskälla som avger ljus med frekvensen 5,40 × 10^14 Hz och strålningsstyrkan 1/683 watt per steradian.
1. Candela räknas som en grundenhet i SI-systemet. Grundenhet betyder att enheten inte kan definieras utifrån andra enheter. Ljusstyrkan hos en ljuskälla är uppenbarligen energi/tid och kan alltså räknas om till watt. Detta ingår t.o.m i definitionen av Cd. Hur kan det då vara en grundenhet?
2. Den nämnda frekvensen är grönt ljus – hur definieras ljusstyrkan hos en blå eller röd monokromatisk ljuskälla eller en naturlig ljuskälla med ett komplicerat spektrum? Man kan rimligen bara jämföra med ljus med samma spektrum, och då blir definitionen oanvändbar.
Enheten candela verkar för mig mycket klantig samt överflödig.
Jag förstår att 1 Cd ungefär motsvarar ljusstyrkan hos ett vanligt stearinljus, och det kan vara praktiskt att jämföra med den, och det är också den historiska bakgrunden. Men sådana synpunkter kan väl inte påverka uppbyggnaden av SI-systemet?
/Dag E, Lund 2020-02-22
Svar:
Det finns en bra artikel i Wikipedia som definierar enheten candela, seCandela .
1 Jo, candela är en grundenhet i SI (se fråga [20918]) och kan inte definieras från bara energi/tid eftersom den även involverar känsligheten hos det mänskliga ögat.
2 Detta förklaras iCandelaExplanation . Formeln innehåller känsligheteten (photopic luminosity function) hos ögat.
Se även länk 1 för definitionen och en diskussion om candela som en grundenhet. Känslighetsfunktionen finns i fråga [17295].
/Peter E 2020-02-24
Det finns en bra artikel i Wikipedia som definierar enheten candela, se
1 Jo, candela är en grundenhet i SI (se fråga [20918]) och kan inte definieras från bara energi/tid eftersom den även involverar känsligheten hos det mänskliga ögat.
2 Detta förklaras i
Se även länk 1 för definitionen och en diskussion om candela som en grundenhet. Känslighetsfunktionen finns i fråga [17295].
/Peter E 2020-02-24
De nya SI-enheterna
Gymnasium: Elektricitet-Magnetism - SI-enheter [21225]
Fråga:
Hej!
Av vilken anledning är strömstyrka en grundstorhet? Mig förefaller det som om laddning vore rimligare, ty den innefattar en grundegenskap, och sedan får strömstyrka bli en vidareutvecklad storhet, laddning per tidsenhet.
/Thomas Ã, Knivsta 2020-05-07
Hej!
Av vilken anledning är strömstyrka en grundstorhet? Mig förefaller det som om laddning vore rimligare, ty den innefattar en grundegenskap, och sedan får strömstyrka bli en vidareutvecklad storhet, laddning per tidsenhet.
/Thomas Ã, Knivsta 2020-05-07
Svar:
SI-enheterna ingår i det Internationella måttenhetssystemet (SI), en standard för måttenheter att användas vid mätning av storheter. De sju grundenheterna är noggrant definierade utifrån sju naturkonstanter. En stor mängd härledda enheter bygger sedan på dessa. Tidigare fanns även en grupp som kallades tilläggsenheter, men de räknas numera till de härledda enheterna. (Se nedanstående bild och SI-enhet)
Anledningen till den bökiga definitionen för Ampere är historisk - den var lättare att realisera än laddningen (Coulomb). Det var faktiskt så att den ursprungliga definitionen var via Coulomb genom elektrolys.
SI enheterna reviderades emellertid 2019, och då definierades Ampere (A) som Coulomb/sekund, där C definierades från elementarladdningen. Man har emellertid behållit Ampere som grundstorhet.
SeSI_base_unit och 2019_redefinition_of_the_SI_base_units
)Anledningen till den bökiga definitionen för Ampere är historisk - den var lättare att realisera än laddningen (Coulomb). Det var faktiskt så att den ursprungliga definitionen var via Coulomb genom elektrolys.
SI enheterna reviderades emellertid 2019, och då definierades Ampere (A) som Coulomb/sekund, där C definierades från elementarladdningen. Man har emellertid behållit Ampere som grundstorhet.
Se
** Frågelådan är stängd för nya frågor tills vidare **
Länkar till externa sidor kan inte garanteras bibehålla informationen som fanns vid tillfället när frågan besvarades.
Länkar till externa sidor kan inte garanteras bibehålla informationen som fanns vid tillfället när frågan besvarades.
Denna sida frÃ¥n NRCF är licensierad under Creative Commons: Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar