Just nu har frågelådan sommaruppehåll och svarar inte på nya frågor. Du kan ändå söka bland alla gamla svar. Vi önskar dig en fin sommar och hälsar dig välkommen tillbaka i augusti!
Vill du ha ett snabbt svar - sök i databasen
Nyckelord: vindenergi
3 träffar
Är vågenergi och tidvattenenergi förnyelsebara energikällor?
Fråga:
Jag har läst om att det finns olika kraftverk som heter vågkraftverk och tidvattenkraftverk och jag vill gärna ha information om det eftersom jag hade tänkt arbeta med det i skolan på fysiken.
/Joakim O, Ölycke, harlösa 1997-11-17
Jag har läst om att det finns olika kraftverk som heter vågkraftverk och tidvattenkraftverk och jag vill gärna ha information om det eftersom jag hade tänkt arbeta med det i skolan på fysiken.
/Joakim O, Ölycke, harlösa 1997-11-17
Svar:
Vågkraftverk tar till vara på den energi som finns i havsvågor. Man kan till exempel ha ett föremål som flyter och som varje gång en våg kommer rör sig upp och ner.
Denna upp-och nedgående rörelse omvandlas till rotation (jämför cykelpedaler) som driver en elektrisk generator. Sådana kraftverk får placeras på ställen där vågorna är speciellt höga.
Tidvattenkraftverk bygger på tidvattnets höjning och sänkning. Man bygger en damm över en vik där man vill ha ett tidvattenkraftverk. När tidvattnet stiger låter man vattnet gå igenom och driva en turbin ("vattenhjul"). När tidvattnet vänder och vattnet vill gå ut ur viken igen så vänder man på turbinen och tar energi ur vattnet en gång till. Det finns sådana kraftverk vid den franska atlantkusten.
Var kommer energin ifrån? Är våg- och tidvattenenergi förnybar?
Energin måste ju bevaras!
Vågenergi liksom vindenergi får anses förnyelsebara eftersom vågorna drivs av vindar som i sin tur skapas av solens värme. Vindarna går i alla riktningar, så inflytandet på jordens rotation är försumbart. Detta gäller emellertid inte tidvattenenergi.
För tidvattenenergi tar man energin från jordens rotationsenergi: jorden kommer alltså att rotera långsammare och dygnet kommer att bli längre, visserligen långsamt men ändå. Samtidigt som jordens rotation blir långsammare så kommer månen att tvingas längre ifrån jorden, så tidvatteneffekten kommer att bli mindre, se fråga [13056]. Tidvattenenergi är alltså till skillnad från vågenergi inte förnyelsebar. Påpekas bör dock att förekomsten av några tidvattenkraftverk inte ger särskilt stort bidrag till uppbromsningen av jordens rotation och ökningen av månens avstånd.
Ta reda på: Hur ofta är det flod respektive ebb?
Se Vågkraftsprojekt
för mer om vågenergi och länk 1 om tidvattenenergi (på engelska). Se även Wave_power , Tidvattenkraftverk
och Tidal_power .
/Peter E 1998-11-11
Vågkraftverk tar till vara på den energi som finns i havsvågor. Man kan till exempel ha ett föremål som flyter och som varje gång en våg kommer rör sig upp och ner.
Denna upp-och nedgående rörelse omvandlas till rotation (jämför cykelpedaler) som driver en elektrisk generator. Sådana kraftverk får placeras på ställen där vågorna är speciellt höga.
Tidvattenkraftverk bygger på tidvattnets höjning och sänkning. Man bygger en damm över en vik där man vill ha ett tidvattenkraftverk. När tidvattnet stiger låter man vattnet gå igenom och driva en turbin ("vattenhjul"). När tidvattnet vänder och vattnet vill gå ut ur viken igen så vänder man på turbinen och tar energi ur vattnet en gång till. Det finns sådana kraftverk vid den franska atlantkusten.
Var kommer energin ifrån? Är våg- och tidvattenenergi förnybar?
Energin måste ju bevaras!
Vågenergi liksom vindenergi får anses förnyelsebara eftersom vågorna drivs av vindar som i sin tur skapas av solens värme. Vindarna går i alla riktningar, så inflytandet på jordens rotation är försumbart. Detta gäller emellertid inte tidvattenenergi.
För tidvattenenergi tar man energin från jordens rotationsenergi: jorden kommer alltså att rotera långsammare och dygnet kommer att bli längre, visserligen långsamt men ändå. Samtidigt som jordens rotation blir långsammare så kommer månen att tvingas längre ifrån jorden, så tidvatteneffekten kommer att bli mindre, se fråga [13056]. Tidvattenenergi är alltså till skillnad från vågenergi inte förnyelsebar. Påpekas bör dock att förekomsten av några tidvattenkraftverk inte ger särskilt stort bidrag till uppbromsningen av jordens rotation och ökningen av månens avstånd.
Ta reda på: Hur ofta är det flod respektive ebb?
Se Vågkraftsprojekt
för mer om vågenergi och länk 1 om tidvattenenergi (på engelska). Se även och /Peter E 1998-11-11
Fråga:
Hejsan! Jag håller på med ett arbete om vindkraft. Hur fungerar egentligen ett vindkraftverk? Tycker ni att det är ett bra sätt att utvinna energi? Varför?
/Sara A, Brinellskolan, Fagersta 1998-10-08
Hejsan! Jag håller på med ett arbete om vindkraft. Hur fungerar egentligen ett vindkraftverk? Tycker ni att det är ett bra sätt att utvinna energi? Varför?
/Sara A, Brinellskolan, Fagersta 1998-10-08
Svar:
Ett vindkraftverk är en propeller kopplad till en elgenerator. Varvtalet beror inte på vinden, utan hålles konstant genom reglering
av strömmen i magnetlindningarna. Detta är viktigt, eftersom
den måste leverera växelström med frekvensen 50 Hz.
Ett vindkraftverk är en propeller kopplad till en elgenerator. Varvtalet beror inte på vinden, utan hålles konstant genom reglering
av strömmen i magnetlindningarna. Detta är viktigt, eftersom
den måste leverera växelström med frekvensen 50 Hz.
Vindkraften hör ju till de förnyelsebara energikällorna, och det är bra. Ytterst beror ju vinden på, att solen skiner. Men vi kan
inte ha bara vindkraft, vinden blåser ju inte alltid. Man måste komplettera vidkraft med en annan energikälla t.ex. kärnenergi eller vattenkraft. Läs mer om
olika energikällor hos Svensk Energi och
/KS/lpe 2000-03-31
Vad betyder att vindens kraft i ett vindkraftverk ökar med kuben på vindens hastighet.
Fråga:
Hej! Vi håller på och jobbar med vindkraftverk i skolan och jag undrar vad som menas med att vindens kraft ökar med kuben på vindens hastighet.
/Elin S, Oslo by steinerskole, Oslo, Norge 2009-11-21
Hej! Vi håller på och jobbar med vindkraftverk i skolan och jag undrar vad som menas med att vindens kraft ökar med kuben på vindens hastighet.
/Elin S, Oslo by steinerskole, Oslo, Norge 2009-11-21
Svar:
Elin! Vi gör en mycket förenklad modell av ett vindkraftverk med en normal rotor. Vi antar att vindhastigheten är v m/s. Den del av luften som kan påverka rotorn under tiden t sekunder är en cylinder med basytan A och höjden vt. Volymen är alltså Avt och om luftens densitet är r blir massan av luftcylindern
m = rAvt
Kinetiska energin för en kropp med massan m är
E = mv2/2
Den under tiden t tillgängliga energin är då
E = rAvtv2/2
Den utvecklade effekten P är E/t
P = E/t = rAvv2 = rAv3/2
Den totalt tillgängliga effekten ökar alltså med kuben på vindhastigheten.
Om längden på rotorbladen är r så blir ytan A = pr2. P ges då av
P = rpr2v3/2
Med vindhastigheten 10 m/s, luftens densitet 1.2 kg/m3 och längden på rotorbladen 10 m blir effekten
P = 1.2 [kg/m3] 3.14 102 [m2] 103 [m3/s3] /2 = 190 kW
Nu kan man av lättförståeliga skäl inte få ut hela denna effekten som rotation av rotorn: uppbromsningen av luften som sätter fart på rotorn skapar ett övertryck bakom rotorn och detta övertryck bromsar vinden så att inte hela rörelseenergin kan utnyttjas.
Att den teoretiskt maximala effekt som kan utvinnas med hjälp av en rotor i ett vindkraftverk är 16/27 eller approximativt 0,59 av effekten hos den fritt strömmande luften strax framför rotorn brukar betecknas som Betz lag, se Betz_lag.
I själva verket kan maximalt endast ca 45% av effekten hos den genomströmmande luften utnyttjas beroende dels på rotorns verkningsgrad och dels på övriga komponenters verkningsgrader (vanligen växellåda och generator). I praktiken brukar endast ca 35% utnyttjas.
SeBetz%27s_law för härledning av den teoretiskt maximala verkningsgraden.
Se även bra och omfattande artiklar i Wikipedia: Vindkraft, Vindkraftverk, Wind_power och Wind_turbine .
Elin! Vi gör en mycket förenklad modell av ett vindkraftverk med en normal rotor. Vi antar att vindhastigheten är v m/s. Den del av luften som kan påverka rotorn under tiden t sekunder är en cylinder med basytan A och höjden vt. Volymen är alltså Avt och om luftens densitet är r blir massan av luftcylindern
m = rAvt
Kinetiska energin för en kropp med massan m är
E = mv2/2
Den under tiden t tillgängliga energin är då
E = rAvtv2/2
Den utvecklade effekten P är E/t
P = E/t = rAvv2 = rAv3/2
Den totalt tillgängliga effekten ökar alltså med kuben på vindhastigheten.
Om längden på rotorbladen är r så blir ytan A = pr2. P ges då av
P = rpr2v3/2
Med vindhastigheten 10 m/s, luftens densitet 1.2 kg/m3 och längden på rotorbladen 10 m blir effekten
P = 1.2 [kg/m3] 3.14 102 [m2] 103 [m3/s3] /2 = 190 kW
Nu kan man av lättförståeliga skäl inte få ut hela denna effekten som rotation av rotorn: uppbromsningen av luften som sätter fart på rotorn skapar ett övertryck bakom rotorn och detta övertryck bromsar vinden så att inte hela rörelseenergin kan utnyttjas.
Att den teoretiskt maximala effekt som kan utvinnas med hjälp av en rotor i ett vindkraftverk är 16/27 eller approximativt 0,59 av effekten hos den fritt strömmande luften strax framför rotorn brukar betecknas som Betz lag, se Betz_lag
.I själva verket kan maximalt endast ca 45% av effekten hos den genomströmmande luften utnyttjas beroende dels på rotorns verkningsgrad och dels på övriga komponenters verkningsgrader (vanligen växellåda och generator). I praktiken brukar endast ca 35% utnyttjas.
Se
Se även bra och omfattande artiklar i Wikipedia: Vindkraft
, Vindkraftverk, 
Länkar till externa sidor kan inte garanteras bibehålla informationen som fanns vid tillfället när frågan besvarades.
Denna sida från NRCF är licensierad under Creative Commons: Erkännande-Ickekommersiell-Inga bearbetningar